16 maj 2013

Du är väl en bra förälder och hämtar tidigt?


Hetsen att hämta tidigt på dagis är ju helt absurd. Eller? Det här var verkligen helt nytt för mig. Att man ska hämta så tidigt så man omöjligt hinner jobba klart. Att man inte kan ha andra arbetstider än 8-15. Och att Förskolan stänger halv sex! Om det är något företag som borde köra flextid så är det väl dagis?! Så folk med olika arbetstider kan ha barn på förskolan utan att behöva gå ner i arbetstid? Känns så oflexibelt. Jag menar inte att barnen ska vara superlåååånga dagar. Men att man ska kunna lämna senare och faktiskt då oxå kunna hämta senare.

Vuxna som lider av trauma från barndomen är väl inte dom som varit på dagis för mycket? Utan det verkar vara dom som har varit med sina föräldrar men ÄNDÅ känt sig oälskade och ensamma. Jag tycker jag läser och hör om många sådana personer hela tiden. Det, om något, verkar sätta sina spår. Men jag har inte någonstans läst om en vuxen person som mår dåligt för att denne var en timme extra på dagis som liten.

Varför kan inte barnen få äta middag på dagis vid halv femtiden? Och sedan hämtar man dom mätta, glada och nöjda så har man kvalitetstid hemma sedan? Så slipper man "Hell hour" och kan bara ha en skön kväll med lite skoj innan läggdags.

Vi som har två förskolor att lämna och hämta på kommer få det jäkligt tajt att hinna till hösten då ingen är föräldraledig längre. Fasar.

Argumentera gärna emot. Tala om för mig varför det är så dåligt för barn att vara med utbildad personal i stället för en stressad förälder?

16 kommentarer:

  1. Jag håller med, hellre känna att man kan lämna jobbtankarna eftersom man hann någorlunda färdigt för dagen o hämta lite senare än att hämta tidigt och känna sig superstressad över jobbet. Som lärare tycks det tyvärr inte spela nån roll eftersom man alltid är stressad över jobbet, men jag har verkligen fått kämpa med mig själv o mitt samvete över att inte hämta för tidigt o stressa ihjäl mig. Kämpa på! Jag valde denna termin att jobba 80% och få en ledig dag/vecka (fredagar), vilket gör att det känns rätt OK (men tack o lov också en man som tagit ut några föräldratimmar/vecka för att hämta tidigare några dagar). Det jag tyckt varit värst är att när man haft barnen som mest hemifrån och sedan upplevt att man inte känner sina egna barn så bra utan får fråga dagmamman om vad de gillar å inte....då kändes det galet fel i hjärtat! Livet som förälder är verkligen inte så lätt och det är riktigt sorgligt att ekonomin ska styra så mkt av ens liv trots att vi lever rätt snålt o billigt. Jag har försökt tänka att man bara har barnen som små barn en ganska kort period och vill passa på att umgås med dem så mkt som möjligt innan de bara kommer att hänga hos kompisar å sen flytta hemifrån. Fördelen som lärare är trots allt att jag har ledig ihop med barnen på deras lov, vilket känns lyxigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har förstått att lärare har det jäkligt tufft nu. Det är väldigt mkt jobb utöver själva undervisningstimmarna. Fattar att du gått ner i tid. Tänk på att kompensera pensionen bara. Smart att ta ut föräldradagar/timmar det ska jag tänka på. Hittills har vi inte haft barnen på förskolan 100% eftersom vi ynglat av oss så tätt :-O dom har bara varit på förskola tre dagar i veckan. Vilket inte alltid är bra för barnen känner jag. Speciellt den största på fem år. Hon missar en hel del på sin förskola. kommer efter dom andra. Ja den stora utmaningen kommer till hösten. Hur ska man få ihop det?! Som tur är så kan vi jobba en del hemifrån. Det kommer nog rädda oss lite. Men vi får se. Men det är ju verkligen inte alla som kan det. Jobbar man på sjukhus så är det ju där man måste vara tex. Visst dom flesta kan gå ner i procent men då har vi ju det där med ekonomin...

      Det bästa är om staten går in och bestämmer att det bara ska vara 7 timmars dagar på en arbetsdag!!! Det skulle alla må bra av och alla skulle göra sina jobb bättre tror jag.


      Radera
  2. Ska snart börja jobba och fasar för förskoletiderna!
    Är hemma med lillan nu, stora går 4 dgr à 6 tim/ dag då jag är föräldraledig. Har också märkt av hämta-tidigt hetsen!

    Jag har en vän som har barnflicka som hämtar "tidigt", men varför är det bättre än att barnen är på förskolan? Det är ju ändå inte föräldrarna de är med utan barnflickan och det är väl det som är det viktiga, att föräldern är med barnen, eller?

    Känner att vårt samhälle är så fel uppbyggt med arbetslivet, vi ska jobba 100%, barnen slängas in på förskolan så tidigt som möjligt, vi föder väl inte barn för att andra ska ta hand om dem?

    Jag kommer att jobba 75% när jag börjar, men tycker också det är för mycket, man missar ju så mycket med små barn, de utvecklas så himla fort! Sen när de är äldre, vill de ju som ovan nämnts, vara med kompisar och har inte samma tid för oss föräldrar, så passa på säger jag!
    Småbarnsåren kommer inte igen! Tyvärr är det på bekostnad av att vi som går ner i tid får sämre pension, karriärsmöjligheter etc. men jag känner att så får det väl i så fall vara, för det finns annat som är viktigare.

    Skulle gärna jobba typ 50% men det är ju i princip omöjligt i dagens arbetsliv om man har en mer kvalificerad tjänst, det skulle inte fungera. Ibland känner jag att jag sätter mig väl i kassan på ICA istället, men samtidigt vill man ju ha ett jobb man trivs med, som också ger en något, personlig utveckling och stimulans... himla svårt med "livspusslet"...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är just det där att om man vill ha ett utvecklande jobb och en pension som inte är ett skämt så blir det knepigt. Tror många känner igen sig i det du beskriver. Jag har ju bara mina barn tre dagar i veckan på dagis som det är nu. Så till hösten blir det en stor omställning.

      Om inte barnflickan är grymt bra utbildad och har intentioner att stanna länge i sin tjänst så verkar det väl bättre att ha barnen på förskolan. Där det finns utbildad personal som har känt barnet i flera år. Ofta är ju barnflickor rätt unga. Vet kompisar som varit Au pair och dom stannade ju max ett år - om ens det. Och barnen blev då frånryckta en person hux flux....det är FAAN ( ursäkta franskan ) inte lätt.

      På min ena dotters dagis är personalen fantastiska och otroligt engagerade i hennes utveckling. Där vet jag att hon mår bra och är trygg.

      Jag försöker tänka såhär; Skulle jag ha velat att min mamma eller pappa offrade hela sina karriärer för att jag inte skulle gå på dagis??? Svaret är SOLKLART. NEJ. För mig. Då blir det lättare.

      Det svåra är att hitta en balans.

      Tack för dina tankar

      Radera
  3. Jag är själv förskollärare OCH förälder. Jag inser "hetsen", men det är inget uttalat eller något som jag har hört att lärare strävar efter att "sätta i" föräldrars huvud. Det ligger i nån sorts intern tävlan mellan föräldrar och det gäller helt enkelt att strunta i "prestigen". Jobbar man, så jobbar man. Att kunna hämta tidigt är en lyx för många. Någon ytterligare värdering lägger jag inte i det.


    "Varför kan inte barnen få äta middag på dagis vid halv femtiden? Och sedan hämtar man dom mätta, glada och nöjda så har man kvalitetstid hemma sedan? Så slipper man "Hell hour" och kan bara ha en skön kväll med lite skoj innan läggdags."

    Dock vill jag berätta något som mååååånga föräldrar inte verkar förstå. Jag önskar att någon kunde få Er att förstå:

    1. Vi är LÄRARE!
    Vi är inte kockar, kökspigor eller städerskor. Det står inte nånstans i våra arbetsuppgifter att vi ska ombesörja måltider. Det är kockens/bespisningens/verksamhetens ansvar. Och de jobbar sällan senare än 15. De förskolor som ger middag- det är av godhet. Visa dessa lärare stor uppskattning för att de fixar detta för era barn för dom måste inte det.

    Jag har inte läst över 3 år för att se till att föräldrarna "slipper" vara föräldrar. Laga mat och ha lite "hell hour" ÄR en del i livet. Det är livspusslet. Jag har inte gått nån högskolekurs i "såhär ska du serva föräldrar så de slipper utfodra sina barn i hemmet". Förskollärarens arbete handlar om att utbilda barn. Varför ska vi inom förskolan bistå med en service som ligger på hemmet? Vi får ju absolut inte en lön som motsvarar det arbetet ni vill se oss göra.

    2. Det handlar om ekonomi. Mat kostar. Att börja servera 1 extra måltid på förskolan innebär att annat får tummas på. Färre personal? Fler barn i grupperna? Sämre lokaler? Sämre med leksaker/pennor/papper osv? Vad vill ni välja bort? Tyvärr så funkar det såhär.

    För att förtydliga:
    Ni jobbar på kontor. Ni har en sopkorg. Sopkorgen blir full. Städerskan säger då att det vore toppen om ni tömmer korgen. Men då måste ni ta hissen ner. Ut på bakgården till en container för att tömma den. Sedan ska ni gå förbi förrådet och ta med en ny plastpåse, åka upp till kontoret för att sätta den i papperskorgen så att du ska kunna använda den igen. Dag efter dag. Du måste alltså släppa ditt arbetsuppdrag under denna tid. För att underlätta för nån annan.
    -"Om du kunde göra så skulle det underlätta så mkt för mig, och när du är i farten- dammtorka gärna ditt kontor också- TACK" säger städerskan.
    Skulle du göra det? Eller tänka: Ditt jobb innefattar inte sådant arbete. Varför göra andras arbete åt dem???

    Nu vill jag inte likställa en papperskorg med barn, men jag tror ni fattar galoppen! Föräldraskapet är ett arbete. Vi är inte föräldrar i förskolan/skolan. Det är inte vårt uppdrag.
    Vi har valt att jobba med barn för att utbilda dom och vara en förlängd arm av hemmet. Men vi är inte föräldrar. Kommer aldrig att bli. Vi vill inte vara det heller för andras barn.


    Har ni arbetstider- HÅLL DEM. Vi kräver inte att ni hämtar tidigare. Det vi vill är att föräldern (när ni hämtar era barn) ser era barn. Att ni inte jobbar vidare, att ni inte pratar i tlfn vid hämtning/lämning. Se Ert barn! Jobba klart på jobbet. Ni fortsätter vara föräldrar- Vi fortsätter vara lärare. Försök inte lägga arbetsuppgifter på oss som underlättar för ER men som inte har nåt med vårt uppdrag att göra.

    Ett frustrerat men ödmjukt- Tack!

    /Mamman, Förskolläraren

    SvaraRadera
  4. Wow vilket inlägg...läser igenom och svarar så fort jag kan. TACK för du gav dig tid att svara!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du uppskattar det! Och det är INTE meningen att "läxa upp" utan för att ge en andra syn på det som kan kännas så "enkelt och självklart" för många.

      Barn mår allra bäst hos sina föräldrar- om föräldrarna kan/orkar/vill vara föräldrar. Det är DET jag menar (samt typ alla förskollärare jag känner).

      /Mamman, Förskolläraren

      Radera
  5. Förskolan idag liknar inte ens det dagis vi själva minns. Barngrupperna är enorma, ljudnivån hög och det finns inte tillräckligt många vuxna så barnen har inte en famn att krypa upp i när det behövs. Vuxna är trötta efter en hel arbetsdag, barnens arbetsdag är ofta en timma längre än den vuxnas, i och med lämning och hämtning. Barnet har oftast ett betydligt tuffare arbetsklimat än den vuxna med ljudnivåer, dålig luft och trånga lokaler. Allt handlar ju om pengar såklart. Sverige har en otroligt billig förskola. Man kan i princip ha "barnvakt" mellan 6.30-17.30 fem dagar i veckan för 1200 kr i månaden. I det ingår högskoleutbildad personal, lokalvårdare, kokerskor, mat, lokalhyror, elräkningar, material, möbler osv. Förskolan behöver få in mer pengar, men hur. Regeringen sänker skatterna och alla blir glada för en tusing mer i den egna plånboken varje månad. Det finns inte pengar till verksamheten.

    Och såklart, barnen har det också bra i förskolan. Det är utvecklande och roligt, men samtidigt tungt. Barn behöver sina föräldrar, föräldrarna behöver stressa av och vara med sina barn. Livet förändras när man får barn, prioriteringar förändras. Och jag tycker man bör förändras och omprioritera. Föräldrarna är det absolut viktigaste ett barn har, vi behöver vara bra föräldrar. Egentid? Karriär? Det är klart man behöver det även när man fått barn, men det är ingen rättighet. Pratade 50-talisterna om egentlig på det sätt vi gör idag? Stressa av, njut, prioritera barnen, de är små en så, så, så kort tid. Och det är vi själva som valt att skaffa dem, de är vi som ska ta hand om dem, givetvis med hjälp av andra ibland. Men att dagis eller samhället ska vara villiga att ta hand om våra skatter dygnet runt kan vi inte räkna med.


    /Mamma till två, som också älskar egentid och sliter sitt hår ibland av förtvivlan och trötthet

    SvaraRadera
  6. Slippa hell hour, lägga det på förskolan och sen bara ha en skoj kväll hemma. Vill inte vara elak, men jag tycker det låter lite ansvarslöst eller lite bortskämt. Låt någon annan ta hand om och ha tålamod mina övertrötta och hungriga barn, så tar jag över när det är dags för lite skoj. Det är jobbigt att ha barn, de kräver massor, det känns som vår föräldrageneration inte riktigt har förstått det. Man kan inte ha kaka och äta den. Väljer man att skaffa barn så kan man inte få allt annat. Inte om man vill vara en närvarande förälder. Man kanske måste släppa på karriär eller pension eller något. Vill man att livet ska fortgå som innan man fick barn, ja då då kanske man inte ska skaffa några. Och nu menar jag absolut inte dig personligen, utan generellt. Man får helt enkelt offra för barnen. Många offrar arbetstid och pengar, har billigare boenden, mindre resor och väljer att hämta tidigare, just för att slippa hell hour. För att plocka hem barnen innan de krisar av hunger och trötthet. Förskolan kan inte göra allt, den gör redan så mycket. Föräldralediga har sina barn där, fast de är hemma och likväl kunde ta hand om dem själva. Förskolan startades för att få ut kvinnor i arbetslivet, mammor behövde en trygg plats att lämna sina barn på medan de arbetade. Sen utvecklades verksamheten till något mer än bara barnpassning, man ville ta vara på barnens tid och använda den väl och pedagogiken kom in i bilden. Men det som lärs ut på förskolan, det kan barn lära hemme, tillsammans med föräldrar, syskon, mormor och kompisar. För var det ganska strikt att barnen bara var välkomna när föräldrarna arbetade, men det har utvecklats, nu kan föräldrar lämna sina barn på förskolan för att handla, träna, vara hemma med en bebis. Det finns därför många fler barn i förskolan idag och många barn har långa dagar. Barn behöver egentligen inte vara på förskolan, de klarar sig lika bra hemma. Att barnen missar saker på förskolan när de inte går heltid, tänk vad mycket de missar hemma när de går heltid. Mer tid på förskolan och mer ansvar och uppfostran på förskollärarna är inte lösningen (mer än i extrema fall där barn far illa hemma). Det går inte att betona tillräckligt, föräldrarna är viktigast för barnet, inte förskolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för ett bra inlägg! Alla inlägg är välkomna.
      Självklart måste man offra något för att få något annat. Frågan är hur mycket.
      För oss just nu är ett stort dilemma att vi har TVÅ förskolor och tre barn. Tre barn är självvalt. TVÅ förskolor är inte det. Att ha två förskolor tar ca en timme EXtRA PER DAG! Så nu även om jag går tidigt från jobbet så hämtar jag våra barn nästan sist på förskolan ändå...men förhoppningsvis så får vi samma förskola till alla tre efter sommaren.
      Men jag försöker tänka på VAD är alternativet är. Visst som du säger avstå från pensionen el liknande gör jag redan till en viss del. Men jag tänker inte lägga mig platt ner och skita i ett bra jobb för att flytta till en papperskartong för att kunna vara med mina barn dygnet runt Tror inte dom tackar mig för det heller. Men visst är det svårt. Var drar man gränsen? Alla får nog alla sätta sin egen gräns. Men självklart är föräldrar viktigtast för barnet. Sov gott nu snurrar huvudet för mig och jag får inte ur mig något vettigt efter att ha hållt igång en hel dag efter att ha vaknat kl 04.00.
      Tack för du/ni tar hand om våra barn och gör ett bra jobb!

      Radera
  7. Glömde säga att i de flesta kommuner finns nattis, där föräldrar med obekväma arbetstider kan lämna sina barn. Barnen är ofta på nattis flera dygn i sträck, föräldern jobbar på natten och behöver sova på dagen, att hämta hem barnet några timmar på kvällen fungerar oftast inte. Barnen ska vara på nattis innan en viss tid på kvällen, runt halv sju. För att det ska bli en lugn och trygg miljö för barnen, så att inte barn droppas av mitt i andra barns nattlig osv. När föräldrarna är lediga hämtar de hem barnen i några dygn. Men många föräldrar och barn som har nattis tycker det är jobbigt att vara ifrån varandra om nätterna och föräldrarna letar dagjobb. Andra tycker det fungerar jättebra.

    SvaraRadera
  8. Ensamstående och heltidsarbetande17 september 2013 00:18

    Jag tror inte att barn i allmänhet mår dåligt på så sätt att de får själsliga skador och men för livet om de är långa dagar på förskola.
    Mitt barn gick långa dagar, på 10-11 timmar under flera år.
    Eftersom jag var ensamstående och inte hade fast anställning (så att jag kunde utnyttja min rätt att arbeta 75% som småbarnsförälder) fanns det ingenting att välja på.
    Jag var glad över att ha ett arbete och kunna försörja oss och vi hade en fantastisk förskola med fantastisk personal på gångavstånd från bostaden.

    Ändå önskade jag ibland att livet såg annorlunda ut och att vi levde i ett samhälle där sex timmars arbetsdag var norm. Varför?

    Jo:
    1. Mitt barn var ofta hungrigt och detta påverkade förstås humöret när vi väl var hemma vid 18. (Jag hämtade vid 17.45 och det tog ca en kvart att gå hem)
    Visserligen förberedde jag oftast mat på morgonen eller kvällen innan, men det blev ändå väldigt stressigt att så fort jag kom innanför dörren göra i ordning mat åt ett
    panikhungrigt barn. Visserligen kunde vi någon gång ibland åka iväg och äta ute, men den ekonomiska situationen tillät inte det mer än ett par gånger i månaden.

    2. Vi hann ytterst sällan med något socialt umgänge med vänner eller släktingar då vi väl kommit hem. Barn i förskoleåldern bör enligt allt vad jag har hört sova 9-10 timmar varje natt för att vara pigga på dagarna. Ibland resonerade jag som så att en extra rolig aktivitet som kanske blev ett minne för hela uppväxten eller umgänge med personer vi inte hade möjlighet att träffa så ofta kunde vara värt lite mindre sömn en natt men oftast gick vi helt enkelt hem och var ensamma hemma i vår bostad fram till läggdags.

    3. Det är väl fullt naturligt att människor som tycker om varandra (som t.e.x barn och föräldrar) vill tillbringa vaken tid med varandra? Jag tror som sagt inte att det finns något absolut behov gällande att barn MÅSTE tillbringa så och så många vakna timmar med sina föräldrar för att må bra, och ett samhälle där hemmafruar var norm tror jag absolut inte vore det bästa varken ur ett barn eller vuxenperspektiv. Men att VILJA och ÖNSKA tillbringa lite mer än två timmar varje kväll i varandras sällskap är väl ingenting konstigt i sig? Tvärtom vore det ju hemskt och konstigt om både barnet och föräldern önskade att barnet kunde få sova över på förskolan hela veckorna för att bli hämtade på fredagseftermiddagen/kvällen och enbart vistas i hemmet över helgen. Visst är utbildad personal viktigt, men om barn inte hade behov av sina föräldrar alls enbart för att det finns utbildad personal så kunde vi ju lika gärna skicka barn till internatskolor med anställda förskollärare då föräldraledigheten var slut.

    Till Förskolläraren som kommenterat: Om du inte förstår eller vill förstå att förskolan BÅDE handlar om pedagogik och om omsorg som ger föräldrar möjlighet att försörja sig själva och sina barn borde du fundera på om det verkligen är en förskola du ska arbeta på. Varför tror du att de flesta kommunala förskolor öppnar runt 06.30 -07.00 och stänger runt 18.00 om deras ENDA funktion är och syfte är barnens lärande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack för ett väldigt intressant inlägg!!! Blev berörd. Kändes äkta. Och att vara själv om det. Jag ryser vid bara tanken. Fasiken vad det är många där ute som sliter för att försörja sin familj. Så många som INTE KAN välja att hämta sina barn kl tre.

      Blir nyfiken hur gammalt är ditt barn som fick vara "länge" på förskolan nu?

      Jag hörde nyligen på radio om en undersökning att barn som var på förskola blir mer sociala än andra barn. All kraft till dig starka kvinna som kämpar!!!!
      KRAM / MISS i

      Radera
  9. Ensamstående och heltidsarbetande8 oktober 2013 02:40

    Tack!
    Mitt barn har blivit nio nu och går på fritids efter skolan.
    Ibland pratar vi om tiden på förskolan och de långa dagarna.
    Jag hoppas och tror att jag lyckats förmedla att det inte handlade om att inte vilja vara med h**** för att jobbet var viktigare utan om att livssituationen helt enkelt inte medgav annat.
    Visserligen jobbar jag fortfarande heltid som vikarie men nu är mitt barn så stort att det kan cykla själv till skolan/fritids på morgonen och eftersom jag fått ett nytt arbete närmare hemmet blir det inte lika långa dagar på fritids som på förskolan, och vi har mer tid med varandra.

    Mitt barn är omtänksamt, empatiskt och har lätt för sig i skolan. Mitt barn är också väldigt kramigt och vill ha mycket fysisk närhet av mig. Just det kanske kan bero på de långa förskoledagarna, men jag tänker som så att finns det ett behov hos barnet av att kompensera genom extra närhet så ska h*n självklart få det. Å andra sidan kan det ju helt enkelt vara så att mitt barn är väldigt kramigt och hade haft samma personlighet om det blivit hämtat klockan 15 om dagarna. Sådant är omöjligt att veta. Det är inte direkt frågan om otrygghet, att sova över hos t.e.x en klasskompis som har pyjamasparty går jättebra, utan det yttrar sig mer som en
    vilja att jag ska ligga bredvid då h*n somnar på kvällen.
    Då gör jag det, jag har hittills inte hört talas om någon 17-åring som vill somna bredvid sin mamma varje kväll h*n sover hemma så det är inget jag är särskilt orolig över.

    Ibland träffar vi på "våra" gamla "förskolefröknar" i området och det är alltid ett lika kärt återseende. De betydde massor och även om både jag och mitt barn som sagt ibland önskade att själva logistiken såg annorlunda ut under de där åren så har h*n mängder av positiva minnen från själva förskolan, verksamheten och personalen.

    Jag vill varken försköna eller demonisera vardagen med 10-11timmarsdagar på förskola. Som sagt tror jag absolut inte att det generellt är skadligt om förskolan är bra och barnet har en bra anknytning till föräldern/föräldrarna. Men jag har full förståelse för att den absoluta majoriteten av de som har andra valmöjligheter väljer andra lösningar, av de skäl jag beskrev.

    Och så önskar jag ibland att fler vore lika insiktsfulla som du. Många hänvisar till "rätten" att jobba 75 % för småbarnsföräldrar och reflekterar kanske inte över att idag har många branscher och följaktligen människor, varav många är föräldrar drabbats av nedskärningar och uppsägningar och att ha ett arbete är inte längre liktydigt med att ha en fast anställning oavsett om du har ett arbetar
    eller tjänstemannayrke.

    Kram till dig med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gripande att läsa om hur du har kämpat OCH kämpar. Du verkar ha hjärtat på rätt ställe och du har gjort det som du känner är rätt för er lilla underbara familj. För det är ju precis så, alla har inte lyxen att hämta sina barn kl tre. Blir förbannad på de som tjatar om hur fel det är att ha sina barn länge på förskolan. Som om alla har ett val.

      STYRKEKRAMAR TILL DIG!

      Radera
  10. Jag har tre barn, nr 1 gjorde vi allt för att hämta tidigt och extra tidigt på fredagar osv. Barn nr 2 var lite längre dagar och barn nr 3 har gått till halv fem varje dag utan fredagar då till halv fyra. Min förstfödde som är nu 15 år är den som har varit mest utåtriktad men mest "klängig". Hon har alltid velat att kompisar ska sova hos oss för hon gillar att sova hemma som hon säger. Förra veckan när hon hade varit på gymnasiemässan kom hon hem och var helt eld och lågor. Hon vill bo på skolinternat på gymnasiet. Va, sa vi ska du som inte gillar och laga mat sova borta.... Det här ändrar sig tydligen snabb så nu är hon helt fast vid att hon ska vara ifrån oss under veckorna och komma hem varannan helg, 17 mil bort!
    Det spelar ingen roll om du hämtar tidigt eller mittemellan eller sist. Den trygghet du ger ditt barn är det viktigaste. Min syster som var ensam med två barn hämtade alltid sist, dem hade all uppmärksamhet från personalen. Idag är de vuxna och hur trygga som helst! Till mina barn är de helt underbara kusiner som kan ringa och fråga om de vill gå och fika, gå på bio eller komma och sova över! Kram!

    SvaraRadera