I helgen fick jag höra om riktiga problem - då skämdes jag.

För just nu har jag mest "låtsasproblem". Jag har inte ett barn som har cancer. Inte heller någon allvarlig sjukdom själv. Jag fick mig en tankeställare om vad som är viktigt. Oj vad man kan klaga på banala saker. Det är för varmt eller för kallt, jag har inga kläder, lunchen var äcklig etc.

All STYRKA och KÄRLEK till ER alla tappra människor som kämpar!